Rötterna till dagens fackförening kan dateras till 1875 då Östra Eneby arbetareförening bildades. Genom medlemskap i den föreningen kunde man skydda sig mot ofärd genom den sjukförsäkring som fanns där.

 

Det var många Fiskeby arbetare som var med där. 25/3 blev järnarbetare Frans Oskar Söderberg medlem i Östra Eneby arbetareförening, han var då 35 år.
I augusti 1884 bildades Norrköpings Arbetareklubb som var en socialistisk förening. De bidrog till uppsvinget för arbetarrörelsen genom sin existens och genom att de gav ut en tidning "Proletären" som kom ut med sitt första nummer 17/2 1888. Frans Oskar blev medlem 26/5 1888.

 

Lördagen 2/6 1888 blev det strejk på Fiskeby för kravet att höja nattersättningen från 11,5 öre till 12,5 öre. Proletären skrev följande om strejken " som en så "oblyg" begäran icke kunde bifallas, aftågade arbetarna och maskinerna fingo den natten stå stilla. Elfa och ett halft öre i timmen för nattarbete! Man häpnar då man erfar att det finns arbetsköpare fräcka nog att begära att få sitt arbete utfört för en dylik svältlön. Är någon strejk berättigad , då må väl denna vara det. Men oklokt är det att utan förutgången organisation företaga en sådan. Organisera eder Arbetare!"

 

Strejken pågick en tid, men 11/6 1888 så gick arbetarnas krav igenom.

Frans Oskar fastnade på våren 1889 en remdriften till en maskin så illa att han blev av med armen. Han blev sjukskriven i 7 veckor för det och fick 35:- i sjukbidrag från Östra Eneby Arbetareförening.

 

Den 25/4 1890 beslutar man att bilda en fackförening tillsammans med arbetarna på Holmen. Till ordförande i den väljs Frans Oskar Söderberg, 4/5 1888. Bara någon dag efter valet så skriver en tjänsteman på Fiskeby ett brev till Carl Ekman, som befinner sig i Stockholm, att Frans Oskar har blivit vald till ordförande.

I början av juni kallades Söderberg att möta bolagsstyrelsens ordförande Carl Ekman. Enligt Proletären 13/6 1890 så gick mötet till enligt följande; "Han lät herr Söderberg veta att trots det han för ett års tid mistat en handen under arbetet i bolagets tjänst, skulle han avskedas, såvida han ej avsade sig platsen som fackföreningens ordförande. Han fick en månads betänketid och för det han skadat sig i bolagets tjänst skulle han - av ren nåd, naturligtvis - få 15:-/månad tillsvidare ifall nu blir kastad på gatan".

Han stod kvar som ordförande till 14/12 1890 och fick sparken från Fiskeby. Under senare delen av sitt liv verkar han ha försörjt sig som grindvakt, han dog 1/4 1938.
Vid årsskiftet 1890-91 verkar flera av medlemmarna från Fiskeby ha lämnat föreningen, på slutet så verkar det ha varit mest Holmen arbetare kvar. Den stolta fackföreningen hade sitt sista möte 27/12 1891.
Föreningens fana var blågul, de fick den till skänks 1890 av andra klassens beväringsmän. Ändringen av fanan kostade 30:-.1891 bestämmer man att man istället för en yxa ska ha en symbol på fanan. Den gemensamma fanan fanns åtminstone 1896 i Holmen arbetarnas ägo.

 

30/9 1895 så bestämmer man sig för att bilda en ny fackförening. Den 25/3 1896 har man ett möte och diskuterar lönen. Man önskar få en veckolön på 11 kronor, men man bestämmer sig för att endast begära en löneförhöjning. De utser en förhandlingsdelegation men hur det gick har inte gått att få reda på.
I mitten 1897 så har man ett strejkmöte på en vind på Smålandsgatan. Det var 50 personer närvarande som satt på träbänkar och förde en livlig diskussion.
Frågan var att de personer som inte hade fri bostad och fri ved fick sämre förmåner, de ville ha ett tillägg på 100 kronor om året. Resultatet av strejken blev 50 öre per vecka.

I mitten av november utbröt en ny strejk, denna gång var det kvinnorna som strejkade. Det är okänt vad det handlade om men kvinnorna vann.

1/6 1898 så utbröt en ny strejk som varade i 3 veckor. Kraven var likartade som

 

1897 dvs krav på ekonomisk kompensation för de som inte hade fri bostad och fri ved. Kravet var 75 kronor per år för männen och 25 kronor per år för kvinnorna. Förhandlingarna med bolaget gav inte önskat resultat de erbjöd50 öre per vecka men arbetarna stod på sig och ville ha 75 öre per vecka. Ett krav som man understrykte med strejk.

Det verkar som strejken knäckte fackföreningen för efter strejken har det inte gått att hitta några bevis för att föreningen fortfarande levde.

Nästa organisationsförsök skedde 31/1 1904 då man bildade avd 84 i Grov- och fabriksarbetareförbundet vilket är grunden till den organisation som finns idag. Det första bevarade lokalavtalet är från 1905. Av det framgår bl.a. att ersättningen på söndagar skulle vara 100 % och att arbetarna hade rätt till fri sjukvård. Detta år tog också organisationen initiativ till bildandet av en socialdemokratisk ungdomsklubb i Norrköping.

 

1907 bildade man tillsammans med Goodtemplarelogen föreningen Fiskeby folkets hus, det blev dock aldrig något folkets hus. Den första studiecirkel förekom omkring 1909 på Fiskeby. Efter cirkeln så skänkte man böckerna till Arbetarekommunens bibliotek.

Storstrejken 1909 knäckte många fackföreningar, Fiskebys överlevde dock även om medlemsantalet sjönk. Under strejken blev fackets sekreterare Aronsson häktad för att ha slagit ner en strejkbrytare. Han blev dock aldrig dömd eftersom dels strejkbrytarens bror var med i facket och lyckades övertala honom att ta tillbaks anmälan och dels därför att LO sände en duktig advokat till hjälp.

 

1/11 1921 gick avdelningen med i det nybildade Pappersindustriarbetare-förbundet och fick då nummer 51. De första 20 avdelningarna som bildade förbundet drog lott om vilka avdelningsnummer de skulle få. Därefter anger avdelningsnumret (med några få undantag) i vilken ordning respektive avdelningar gick med i Pappers.
En av de första ombudsmännen i Pappers blev Werner Johansson från Fiskeby, han var kassör 1914-16 och ordförande 1916 -20 i avdelningen.

 

1922 14/3 -4/4 var Fiskeby arbetarna lockoutade, dvs utestängda av arbetsgivaren från arbetsplatsen. 1924 bildade fackföreningen en egen musikkår. 1925 var man lockoutade i 2 veckor. 1927 gav man upp tanken på ett eget folkets hus utan gick ihop med Norrköpings folkets hus förening.

 

1928 var det strejk i 5 veckor. 1930 i 10 veckor. 1932 var Fiskebyarbetarna permitterade, det kanske var då man passade på att ha en studiecirkel i nationalekonomi.

 

1932 köper Munksjö Fiskeby och 1933 inleds ett koncernfackligt samarbete.

 

1936 så återupptog musikkåren sin verksamhet efter att ha varit nedlagd några år.

 

1937 finns första uppgiften om att man valt skyddsombud.

 

Under kriget var den fackliga verksamheten lite haltande eftersom både ordföranden och styrelserna var inkallade flera gånger.

 

1942 köpte KF Fiskeby för 15 miljoner kronor. Det sägs att Albin Johansson kom ner för att köpa Fiskeby. Han gick in i väntrummet och sa till sekreteraren att hon skulle säga till att Johansson var här. Efter att ha suttit flera timmar i väntrummet med en check i innerfickan på 15 miljoner så ilsknade han till och sa åt sekreteraren att hon åter skulle säga till att Albin Johansson var där. Och först då lär direktören ha förstått vem han låtit vänta i flera timmar.
Sulfiten stod still flera gånger under kriget, men arbetarna sysselsattes i skogen eller på Svärtinge mosse. Skillnaden var att med KF blev det sysselsättning istället för permittering.

 

1951 sänktes arbetstiden för skiftarbetarna från 48 timmar per vecka till42 timmar. !955 infördes A-kassa i förbundet efter ett flertal försök (1936,

1937,1943,1949). Medlemmarna hade nämligen varit emot det eftersom de ansåg att en pappersarbetare inte kunde bli arbetslös.

1960 får dagarbetarna 45 timmars arbetsvecka och varannan lördag fri.

1967 träffas ett avtal med Fiskeby om rätt att ha fackets styrelsemöten på betald tid.

 

1969 startas PM19 (numera EX19) och PM17 läggs ner.

 

1970 läggs PM14 ner samt att det införs 40 timmars arbetsvecka detta år.

1976 införs 36 timmars arbetsvecka för skiftarbetare. Det året får också facket nya lokaler i Fiskeby skolan.

 

1981 vinner facket över Fiskeby i Arbetsdomstolen.

1986 beslutar avdelningen att gå ur Arbetarkommunen efter 70 års medlemskap.

 

1990 så säljer KF Fiskeby till det amerikanska företaget Manville numera Riverwood

och där är vi nu.

 

1994 flyttar facket till nya lokaler. Man får ett eget hus(Täppan) eftersom företaget vill använda de dåvarande lokalerna som utbildningslokaler.

Hur Pappers kom till...